Lundgren med lådan

En av våra mest kändaste psalmodikonister genom tiderna

 


Carl Andersson Lundgren, kallad Lundgren med lådan, född 30:de sept 1836 i Karlskoga församling, död 5:te januari 1891 i Värmland

Följande rader är hämtade från Project Runeberg.

Bland andra hade vi »Lundgren med lådan»
i en liten stuga strax utanför staden. Dit gingo vi ibland för att höra på hans sång och musik och trosfriska vittnesbörd om frälsningen i Kristus. Han hade ett gammalt psalmodikon, en lång låda med en enda sträng. På detta
enkla instrument spelade han sina sånger och sjöng på
ett tilltalände och gripande sätt. Han hade nog ock själv författat många av sina uppbyggliga strofer, vilket gjorde dem ännu mera tilltalande. Så hörde jag honom sjunga:

»Stundom vid min simpla låda
Känner jag mig säll,
Och det händer, att vi båda
Höras varje kväll.

Och om gamle Adam muckar
Tar jag lådan fram,
Och han måste, fast han suckar,
Fly för lådans larm.

Om jag har guld och gröna ängar,
Har jag rättighet att vara nöjd. ’
Om jag är fattig och utan pengar,
Har jag ändå rättighet att vara nöjd.»

Här är ett psalmodikon med fyra melodisträngar. Av de vita och svarta markeringarna kan man sluta sig till hur det var stämt. Den är försedd med resonanssträngar. Hade det varit bordunsträngar hade det närmat sig att vara en hummel. Men då skulle den knappast ha haft strängar på båda sidor av greppbrädan

  Den mest kände psalmodikonist vi haft i Sverige utöver Johan Dillner är nog utan konkurrens  " Lundgren med lådan " . Han komponerade och sålde siffernotsatta visböcker med andligt tema, sjöng och spelade. Han gav 1878 ut sina sånger i en sångsamling, "Nöd och Nåd", som såldes för 25 öre. Eller som han själv sa: "12 öre nöd och 13 nåd". Enligt flera källor var han enastående som psalmodikonist. Han använde inte stråke. 

Det påstås att han spelade tvåstämmigt med sig själv, någon källa säger att han spelade ackord till sin sång. Vad gäller spela stämmor med sig själv är en rimlig tolkning att det avser att han sjöng melodin och spelade en andrastämma på "lådan". Vad gäller ackord så tänker man sig väl normalt att ett ackord består av tre toner eller mer. Men dels säger man ibland så numer även om två toner och dels är det en fråga om vad den som påstod det menade. Lundgren använde intre stråke utan knäppte på strängen. På psalmodikonet på bilden ser vi två resonanssträngar. Dess grovlek vet vi inte. Det är ju tänkbart att han tex knäppte på en resonanssträng med tummen, melodisträngen med pek- eller långfinger o den andra resonanssträngen med lillfingret. Det kan ge ackord eller utsmyckning.

En möjlighet vore om hade han ett ytterligare psalmodikon, utöver det på bilden, med tre eller fyra strängar? Se bild längre ned med ett psalmodikon med fyra melodisträngar! Det finns liknande med tre såväl som fyra. Men en troligare förklaring är att man avsåg att han spelade en andrastämma till det kan sjöng

Psalmodikonsidans Meny finns HÄR

1. Lite om psalmodikonets ursprung
2. Psalmodikon i folkmusiken
3. Länkar
4. Kurs för barn
5. Gisli Olsens psalmodikon
6.
A Swedish prairie pastor and the psalmodikon in America
6. Kristina Buzinovs The invention of Psalmodikon, and its role in Scandinavian folk and church music traditions.
7. Handhavade
8. Lundgren med lådan