Psalmodikonlänkar / Psalmodikon Links
| ||||||||
Länkar till föreningar
|
||||||||
|
Psalmodikonforbundet |


Hallarydsgruppen Psalmodikonisterna

En sträng. En stockholmsbaserad spelgrupp
Ett psalmodikon byggs (ett mycket litet psalmodikon. Den veka strängen ger inte ett värst fylligt ljud)
Tallarin med/with Virsikannel / virsikantele / psalmodikon
Psalmodikonet kommer tre minuter in i filmen

Gunnar Fredelius's psalmodikonkanal.
Gunnar and his brother Erik

Erik Fredelius
Bättre ljud, men utan bild:
Gunnar Fredelius Psalmodikon i samspel .
", 3 eller fyra psalmodikon i samspel, psalmodikon plus nyckelharpa, psalmodikon och sång mm. Leopold Mozart, Bellman, Taube och Hambe, folk- och spelmansmusik, koraler
Virsikantele OBS ett antal virsikantele/psalmodika på väggen bakom
Suonteen norppamies Psalmodikon / virsikannel med slide och viss distans ,
Gisli Olsen Tangentpsalmodikon, baspsalmodikon mm
GisliTheBuilder Gisli Olsen. Psalmodikon och positivbyggare
Lundgren Med lådans psalmer, förteckning, wikipedia
![]() |
Anders Dillmars sida Med bl a |
| Hæffners utgåva har kritiserats hårt för att ha tagit död på den s.k. folkliga koralsången — ”dödshugget mot vår nationella tonkonst” — och istället åstadkommit en förstelnad, rytmisk utjämnad församlingssång i ett ofattbart långsamt tempo. | |

Epinette et cetera
Även fast sidan inte är på svenska är den väl värd ett besök!
Levande kulturarv - Psalmodikon
Emigrantprästen Lars Paul Esbjörn, Robert Lincoln, och Augustanasynodens uppkomst Av John E. Norton, Moline, Illinois, USA
Johan (Johannes) Dillner , från Bygdeband
Målar Olofs säregna tangentpsalmodikon
Malax museum, Psalmodikon (salmåodiko) se sid 16
Prosjektlogg: Lage et psalmodikon fra bunnen...
(det är eg inget psalmodikon alls, men tas med eftersom byggaren kallar det så.
Emigrantprästen Lars Paul Esbjörn och Augustanasynodens uppkomst sid 32 ff
Distriktsektionen. Salmodikon
Lennart Magnusson berättar lite om psalmodikon och om Nordiska Psalmodikonförbundets första tid.
På Gud och ej på eget råd -- a 17th-century German chorale in Wallin's psalmbook of 1819 and (hopefully) the key to deciphering L.P. Esbjörn's psalmodikon mss. at Augie
http://riseberga.dinstudio.se/gallery_347.html
Salmodikon – strykeinstrument med en streng och "
Lars Roverud – musefelas far "
Läsarsånger från Riseberga bönhus -
ackompanjerad av psalmodikon.
Julesangfest 2014 Low How a Rose E'er Blooming
Sture Hogmark och Alice Fors Jansson spelar psalmodiokonvalsen efter Ceylon Wallin . Inte på psalmodikon dock
76-årige Nils Bengtsson i Flakeberg, Västergötland, spelade psalmodikon och hade också byggt fem stycken. Det psalmodikon han spelade på här var ca hundra år gammalt. Han hade övertagit det efter sin mor, som alltid spelade på det. Hon var varmt religiös liksom sonen. Nils Bengtsson hade hela sitt liv spelat en psalm varje morgon och kväll i samband med att han läste ur ”skrifterna” Han spelade villigt och visade också sina ”sifferböcker”. Inspelat 1970, återutgivet på CD 2011

Erik Gärdefors
https://www.facebook.com/Griftofficial?locale=pt_PT
Old Muskego - 1st Norwegian Lutheran Church in USA - Luther Seminary (inkluderande "jag har ett äpple uti min lomma" med Gunnar Fredelius samt en annan bit med medlemmar ur Nordiska Psalmodikonförbundet)
Salmodikon
av Ole H. Bremnes



Museet Midts Kvinnelige Salmodikonorkester https://distriktsseksjonen.no/2017/03/vi-spiller-paa-en-streng/
Anders Erik Roine 3 (langeleik) Munnharpe festival, Fagernrs 2010
Stein Villa med langeleiken og sjølspikka dansedyr
Anders Eklundh plays on a "hummel" a melody from a notebook from Sexdrega
Mansöngur langspil o fidla
Lokkur - spinnrockslangspil
Ubermal der Tag Verslossen" on Scheitholt
Burns "scheitholt"
DIE SCHWEDISCHE HUMMEL Sine instrumentenkundliche Untersuchung V O N STIG WALIN
Psalmodikonsidans Meny finns HÄR 2. Psalmodikon i folkmusiken 3. Länkar 4. Kurs för barn 5. Gisli Olsens psalmodikon 6. A Swedish prairie pastor and the psalmodikon in America 6. Kristina Buzinovs The invention of Psalmodikon, and its role in Scandinavian folk and church music traditions. 7. Handhavade 8. Lundgren med lådan |
Denna tidslinje skulle kunna börja i slutet av 1700-talet eller tidigare, med siffernotskriftens tillkomst
och behovet av ett billigt och enkelt instrument att användas i skolor och utlärande av nya psalmboken
Men jag begränsar det till endast det fysiska instrumentet vi kallar psalmodokon
När |
Vad |
före 1820 |
Den tyske organisten och läraren Bade tog fram ett instrument som inte kallades psalmodikon, men vars funktion var det samma som psalmodikonet. Det har senarare kallats det tyska psalmodikonet. Det finns inget generiskt samband mellan det och de skandinaviska psalmodikonen |
1822 - första halvåret 1823 |
JW Bruun berättade i bokform, och det nämns i protokoll om hans nykonstruerade instrument med inspiration från instrumentbyggarredskapet monochord. Han kallade det psalmodicon. Det saknade egentlig greppbräda. |
1823 < |
J Dillner förbättrade Bruuns psalmodicon genom att bland annat förse det med en trappformat greppbräda av trä och ljudhål. Han kallade det psalmodikon (stavat med k).Bruun nämnde Dillners konstruktion 1823, och avfärdade det*) |
1825 |
L Roverud utgick också från Bruuns instrument efter att ha hittat ett i en musikaffär. Han lade till en greppbräda med metallbyglar som band och ljudhål. Han stavade det salmodikon. Alltså stavat med s och k |
1830 |
JW Bruun konstruerade 1830 ett instrument han kallade Psalmodkon-Klaveer. Vi säger tangentpsalmodikon idag |
| 1830 | Claudius Rosenhoff skapade kantokordet som ett försök att förbättra Bruuns psalmodicon. Det fick ingen efterföljd. |
| 1830 < | Psalmodikonet utvecklades snabbt och fick olika kroppsform, resonanssträngar och ibland ytterligare melodisträng. Parallellt med dessa används än idag de gamla ensträngade instrumenten. |
| Nutid | Psalmodikonet levde en tynande tillvaro men har senare decennier fått lite mer luft under vingarna igen. Se länkar nedan för Nordiska Psalmodikonförbundet och USAs psalmodikon med mera. |
* Påståendet att det var Dillners greppbräda som Bruun avfärdade bygger på att alla kända källor säger att Dillner var den som införde den trappstaegsliknande greppbrädan av trä. OM det är fel så blir tillkomsten för Dillners psalmodikon senare än Roveruds. Men båda uppgav att deras inspiration var det danska instrumentet. zsa |
|
b