Psalmodikonlänkar / Psalmodikon Links 

Länkar till föreningar

Nordiska Psalmodikonförbundet

Folkminnesbloggen:
Psalmodikon – ett immateriellt kulturarv som förs vidare


Nordic-American Psalmodikonforbundet:


Nordic-American

Psalmodikonforbundet

hallarydsgruppen
Hallarydsgruppen Psalmodikonisterna


En sträng. En stockholmsbaserad spelgrupp

YouTube- och Soundcloudkanaler och enstaka videos

Ett psalmodikon byggs (ett mycket litet psalmodikon. Den veka strängen ger inte ett värst fylligt ljud)

Tallarin med/with Virsikannel / virsikantele / psalmodikon
Psalmodikonet kommer tre minuter in i filmen

 

Gunnar Fredelius's psalmodikonkanal.
Gunnar and his brother Erik


Erik Fredelius


Bättre ljud, men utan bild:
Gunnar Fredelius Psalmodikon i samspel .
", 3 eller fyra psalmodikon i samspel, psalmodikon plus nyckelharpa, psalmodikon och sång mm. Leopold Mozart, Bellman, Taube och Hambe, folk- och spelmansmusik, koraler

Virsikantele OBS ett antal virsikantele/psalmodika på väggen bakom

Suonteen norppamies Psalmodikon / virsikannel med slide och viss distans ,

Gisli Olsen Tangentpsalmodikon, baspsalmodikon mm

GisliTheBuilder Gisli Olsen. Psalmodikon och positivbyggare


Övriga länkar

PSALMODlKON - et dansk musikpædagogisk eksperiment. Kirsten Ostenfeld



The invention of Psalmodikon, and its role in Scandinavian folk and church music traditions. Kristina Buzinov Music History 2: Research Paper, 2018

Lundgren Med lådans psalmer, förteckning, wikipedia

Haeffners dödshugg

Anders Dillmars sida Med bl a
"The stab of death to our national art of music"
"Dödshugget mot vår nationella tonkonst" I min avhandling i musikvetenskap, framlagd våren 2001 vid Lunds universitet, undersöker jag det tidiga 1800-talets svenska reform av kyrkosången. I fokus står J C F Hæffners koralbok 1820, med dess privat utgivna andra del 1821, som här för första gången ägnas en ingående idéhistorisk analys.

  Hæffners utgåva har kritiserats hårt för att ha tagit död på den s.k. folkliga koralsången — ”dödshugget mot vår nationella tonkonst” — och istället åstadkommit en förstelnad, rytmisk utjämnad församlingssång i ett ofattbart långsamt tempo.


Salmodikon Strykeinstrument brukt til å akkompagnere salmesang i skoler og kirker. 



Epinette et cetera
Även fast sidan inte är på svenska är den väl värd ett besök!


Levande kulturarv - Psalmodikon

Emigrantprästen Lars Paul Esbjörn, Robert Lincoln, och Augustanasynodens uppkomst Av John E. Norton, Moline, Illinois, USA

Johan (Johannes) Dillner , från Bygdeband

Målar Olofs säregna tangentpsalmodikon

Malax museum, Psalmodikon (salmåodiko) se sid 16

Prosjektlogg: Lage et psalmodikon fra bunnen...
(det är eg inget psalmodikon alls, men tas med eftersom byggaren kallar det så.


Emigrantprästen Lars Paul Esbjörn och Augustanasynodens uppkomst sid 32 ff

Distriktsektionen. Salmodikon

Lennart Magnusson berättar lite om psalmodikon och om Nordiska Psalmodikonförbundets första tid.

På Gud och ej på eget råd -- a 17th-century German chorale in Wallin's psalmbook of 1819 and (hopefully) the key to deciphering L.P. Esbjörn's psalmodikon mss. at Augie

http://riseberga.dinstudio.se/gallery_347.html

Salmodikon – strykeinstrument med en streng och " Lars Roverud – musefelas far "

Läsarsånger från Riseberga bönhus -
ackompanjerad av psalmodikon.

Julesangfest 2014 Low How a Rose E'er Blooming

 

Psalmodikongruppen

Sture Hogmark och Alice Fors Jansson spelar psalmodiokonvalsen efter Ceylon Wallin . Inte på psalmodikon dock

Hogfiddle. Swedish nyckelharpa player Gunnar F. plays traditional melodies on the psalmodikon

76-årige Nils Bengtsson i Flakeberg, Västergötland, spelade psalmodikon och hade också byggt fem stycken. Det psalmodikon han spelade på här var ca hundra år gammalt. Han hade övertagit det efter sin mor, som alltid spelade på det. Hon var varmt religiös liksom sonen. Nils Bengtsson hade hela sitt liv spelat en psalm varje morgon och kväll i samband med att han läste ur ”skrifterna” Han spelade villigt och visade också sina ”sifferböcker”. Inspelat 1970, återutgivet på CD 2011

 
För utskrift 1830.

Psalmodikon. melodierna till Swenska kyrkans psalmer. Noterade med ziffror för skolan och menigheten

1830 utkom två av Dinners böcker

En för prästerskapet, och sedan denna för skola och menighet
 

 

Erik Gärdefors
https://www.facebook.com/Griftofficial?locale=pt_PT

Old Muskego - 1st Norwegian Lutheran Church in USA - Luther Seminary (inkluderande "jag har ett äpple uti min lomma" med Gunnar Fredelius samt en annan bit med medlemmar ur Nordiska Psalmodikonförbundet)

Salmodikon
av 


Bild från uppsatsen:

Sidan 167 och framåt. Cajsa Lund påpekar en svaghet när det gäller Bruuns instrument - som i nuläge gäller även Bades instrument. Nämligen: Det har inte hittats några sådana

 

 



Museet Midts Kvinnelige Salmodikonorkester https://distriktsseksjonen.no/2017/03/vi-spiller-paa-en-streng/

 

 

Närbesläktade instrument

Anders Erik Roine 3 (langeleik) Munnharpe festival, Fagernrs 2010

Stein Villa med langeleiken og sjølspikka dansedyr

Anders Eklundh plays on a "hummel" a melody from a notebook from Sexdrega

The first Hummel-Blues.

Tvo_langspil

Mansöngur langspil o fidla

Lokkur - spinnrockslangspil

Ubermal der Tag Verslossen" on Scheitholt

Burns "scheitholt"

DIE SCHWEDISCHE HUMMEL Sine instrumentenkundliche Untersuchung V O N STIG WALIN

 

 

Psalmodikonsidans Meny finns HÄR

1. Lite om psalmodikonets ursprung
2. Psalmodikon i folkmusiken
3. Länkar
4. Kurs för barn
5. Gisli Olsens psalmodikon
6.
A Swedish prairie pastor and the psalmodikon in America
6. Kristina Buzinovs The invention of Psalmodikon, and its role in Scandinavian folk and church music traditions.
7. Handhavade
8. Lundgren med lådan

Tidslinje 

Denna tidslinje skulle kunna börja i slutet av 1700-talet eller tidigare, med siffernotskriftens tillkomst
och behovet av ett billigt och enkelt instrument att användas i skolor och utlärande av nya psalmboken
Men jag begränsar det till endast det fysiska instrumentet vi kallar psalmodokon  

 

När

Vad

före 1820 

Den tyske organisten och läraren Bade tog fram ett instrument som inte kallades psalmodikon, men vars funktion var det samma som psalmodikonet. Det har senarare kallats det tyska psalmodikonet. Det finns inget generiskt samband mellan det och de skandinaviska psalmodikonen

1822 - första halvåret 1823 

JW Bruun berättade i bokform, och det nämns i protokoll om hans nykonstruerade instrument med inspiration från instrumentbyggarredskapet monochord. Han kallade det psalmodicon. Det saknade egentlig greppbräda.

1823 <

J Dillner förbättrade Bruuns psalmodicon genom att bland annat förse det med en trappformat greppbräda av trä och ljudhål. Han kallade det psalmodikon (stavat med k).Bruun nämnde Dillners konstruktion 1823, och avfärdade det*) 

1825

L Roverud utgick också från Bruuns instrument efter att ha hittat ett i en musikaffär. Han lade till en greppbräda med metallbyglar som band och ljudhål. Han stavade det salmodikon. Alltså stavat med s och k

1830

JW Bruun konstruerade 1830 ett instrument han kallade Psalmodkon-Klaveer. Vi säger tangentpsalmodikon idag
1830 Claudius Rosenhoff skapade kantokordet som ett försök att förbättra Bruuns psalmodicon. Det fick ingen efterföljd.
1830 < Psalmodikonet utvecklades snabbt och fick olika kroppsform, resonanssträngar och ibland ytterligare melodisträng. Parallellt med dessa används än idag de gamla ensträngade instrumenten.
Nutid Psalmodikonet levde en tynande tillvaro men har senare decennier fått lite mer luft under vingarna igen. Se länkar nedan för Nordiska Psalmodikonförbundet och USAs psalmodikon med mera.

  * Påståendet att det var Dillners greppbräda som Bruun avfärdade bygger på att alla kända källor säger att Dillner var den som införde den trappstaegsliknande greppbrädan av trä. OM det är fel så blir tillkomsten för Dillners psalmodikon senare än Roveruds. Men båda uppgav att deras inspiration var det danska instrumentet. zsa

 

 

b