Gisli Olsen om sitt senaste bygge mm
Gisli Olsen är den som håller traditionen att bygga tangentpslamodikon levande.
Här berättar han i ett mail om ett projekt
Inlägget är några år gammalt!
Därefter delar han med sig av en ritning
Jag har mätt upp några mått på ett psalmodikon från slutet av 1900-talet, byggd i Limhamn. I min verkstad har jag lite spill av 4 mm furuplywood. Det skulle inte kosta mycket att med plywoodspill bygga ett psalmodikon med måtten från Limhamns psalmodikon. Skulle det inte bli bra är det ju bara att kassera utan större kostnad.
Måtten, utvändigt: längd 1200 mm, bredd 190 mm, Höjd i sida 120 mm. Locket är välvd med en korda av 7 mm. 12 st. resonanssträngar, den lägsta G# och den högsta tonen är g. 3 st. 0,4 mm, 4 st. 0,3 mm och 5 st. 0,26 mm härdade stålsträngar.
Min uppfattning är att tonen blev bra med en fin klang. Stämning av resonanssträngarna är tidsödande, men blir bättre när de har satt sig.
Har bytt till tarmsträng 1,14 mm, ett lyft.
Psalmodikonet står på 25 mm höga fötter, jag uppfattar att tonen blir bättre då.
På bild 4 har jag tvättnypor på vardera sida om stallet, för att dämpa ljudet i ett litet rum.
Om jag hade mer tid och ekonomi kunde jag tänka mig ett psalmodikon med 3-4 mm björkplywood i sidor och botten. Basa ett lock i 3-4 mm trä med en korda ca 10.mm.
Här bjuder Gisli på ett ljudande smakprov:
Gisli berättar 2018:
Hej!
Jag mäter upp ett psalmodikon som troligen har tillverkats av N Nilsson som var en filolbyggare. Troligen är instrumentet byggt någon gång vid sekelskiftet 1800-1900. Instrumentet har en fylligt vacker ton.
Bifogar en vy på sida och ovansida med några måttangivelser i mm.
(Om jag minns rätt föreslog han att man skulle använda lite större materialtjocklek.
Måtten, utvändigt: längd 1200 mm, bredd 190 mm, Höjd i sida 120 mm. Locket är välvd med en korda av 7 mm. 12 st. resonanssträngar, den lägsta G# och den högsta tonen är g. 3 st. 0,4 mm, 4 st. 0,3 mm och 5 st. 0,26 mm härdade stålsträngar.
 |
8 stämskruvar, bakkant samt 4 fyra vid fronten. Stämskruvar till resonanssträngarna svarvar jag till av 8 mm rundstav. |
|---|---|
|
Har sedan tidigare ett tangentbord, c# till f, liggande, som jag bygger om för att passa till mitt nya bygge. Lös melodisträng stämd i c. Låter resonanssträngarna löpa över en Bronsten för att minska friktionen vid stämning. |
|
Tonstegen går 5 cm utanför fronten, vinklar den, och placerar melodisträngens stämskruv där. Första bygeln är nr 0 på tonstegen och är också sadeln. |
 |
Stallet har vingar, då det ger bäst resonans där de kan svänga friare. Har några skvättar lackbets som jag slår ihop, halv burk vattenlöslig klarlack, några meter sträng till tennisracket till att börja med. |
Min uppfattning är att tonen blev bra med en fin klang. Stämning av resonanssträngarna är tidsödande, men blir bättre när de har satt sig.
Har bytt till tarmsträng 1,14 mm, ett lyft.
Psalmodikonet står på 25 mm höga fötter, jag uppfattar att tonen blir bättre då.
På bild 4 har jag tvättnypor på vardera sida om stallet, för att dämpa ljudet i ett litet rum.
Om jag hade mer tid och ekonomi kunde jag tänka mig ett psalmodikon med 3-4 mm björkplywood i sidor och botten. Basa ett lock i 3-4 mm trä med en korda ca 10.mm.
Här bjuder Gisli på ett ljudande smakprov:
Gisli Olssonbjuder här på en ritning!
Gisli berättar 2018:
Hej!
Jag mäter upp ett psalmodikon som troligen har tillverkats av N Nilsson som var en filolbyggare. Troligen är instrumentet byggt någon gång vid sekelskiftet 1800-1900. Instrumentet har en fylligt vacker ton.
Bifogar en vy på sida och ovansida med några måttangivelser i mm.
(Om jag minns rätt föreslog han att man skulle använda lite större materialtjocklek.
Ovan till vänster Gisli Olsen med ett egentillverkat baspsalmodikon
Ovan t h ett av Gislis tangentpsalmodikon
På bilden till vänster spelar Gisli på det samma .
Gisli och Rodney Sjöberg är mig veterligt de enda som byggt tangentpsalmodikon i modern tid. Bilden efter det: samma instrument
