Uppdaterad 19/7 2004

Anders Sparf-sidor på denna site:

Sparf Anders - Återfödd

Typisk situation med Sparf Anders: En spelmanskonsert i Abrahamsbergskyrkan med Sparf Anders, Knis Karl och Hans Börtas. I den övrigt rumsrena spelmansmusiken höörs pltsligt en spännande men för genren helt främmande ton i andrastämman. Sparf Anders markerar den dessutom genom att resa sig när han tar den. Få, om någon, spelman vet bättre än han vad som är tilltet och inte i spelmansmusiken, men han har en faiblesse för att utmana. Efter konserten frågar Knis Karl: vad var det där för griston, och Anders log nöjt. Det var mitt första möte med denna spännande och inspirerande spelman.

Sparf Anders r fdd 1915 i den anrika Sparfgården i Backa, Rättvik. Med moderns tillstånd tjuvlånade han fiolen som liten. Fiolen var ursprungligen morfar Sparf fars men brukades nu av fadern. Modern sjöng och Sparf Anders härmade på fiolen. Nr han lärt sig en låt skapligt bestämde de sig fär att visa fadern. Han blev inte arg - tvärt om. Han skrattade gott. Fiolen var nämligen trollstämd. Med faderns tillåtelse blev det till att lära om från bröjan med fiolen rättstämd.

Fadern Svensk Olof Olsson föddes 1885 i Svenskgården, Boda. Olle gifte sig med Kerstin i Sparfgården och fick tre barn. Sparf far gick bort 1911 men Anders impregnerades med hans låtar. Frst genom att modern sjöng dem, men senare även genom bl. a. faderns spel. Daligubben och Dali Erik i en granngård gav honom den första egentliga undervisningen. Han blev sedan spelkamrat med Jones Anders och senare med Lissolas Ernst och Erik.

Sparf Anders var således en fullfjädrad spelman innan han gav sig in på den klassiska banan. Det omvända brukar inte leda till något fullgott låtspel. Han blev en omvittnat inspirerande och duktig fiolpedagog och fungerade hela tiden vid sidan om som spelman. Hans kunskaper om spelmansmusikens innersta väsen och utförande, dessutom uttryckta i vetenskapliga termer, saknar motstycke. Han är ocks känd för att tidigt införa moment i violinundervisningen som brukar studeras först när eleven har nått mycket långt, såvl spelmn som hans vanliga fiolelever.

Detta är en dokumentation av en nu 85-årig spelman som ger prov på olika delar av sin repertoar. Han börjar naturligt nog med låtar i Backatraditionen och barndomslåtar.

Sparf Anders morfar; Sparf far, fdd 1839, var en legendarisk spelman anlitad på de flesta bröllop i trakten. Sparf Anders ser ibland lite undrande på mig nör jag söger Sparf far om gamla Sparf far. För oss utbölingar är det invant att kalla honom så. Men när Anders växte upp gick förstås hans far under namnet Sparf far och så smningom Anders själv. Nu är det ju faktiskt hans son, violinisten Nils Erik Sparf som rätteligen skall kallas Sparf far. Nåväl. Här håller vi oss till att kalla "gamle" Sparf far för Sparf far. Han gifte sig 1869 men hustrun var smittad av dåtidens religiösa tankesätt som såg fiolen som djävulens verktyg så hon fick honom att sälja den till en svåger som just skulle emigrera. När han lämnade i från sig fiolen, spelade han vad som kom att bli den:

1. Sista låten p 36 r. "Den innehöll de känslor han kände i det ögonblicket".

Nr den utlovade domedagen inte inföll vid sekelskiftet som utlovats, återupptog han med hustruns medgivande spelet och återfddes som spelman. Det är från denna period hans låtar kom att bevaras. Han brukade spela för turisterna som kom till den unika Sparfgrden med sina kurbitsmålningar och uråldriga byggnader. Rättviksspelmannen Perols Gudmund Olssonsom sjutsade dem med häst och vagn, vintertid släde. Han snappade då upp ngra låtar.

2.Polska efter Sparf far är för traditionen typisk. Sparf far brukade morra när han spelade en småmarig passage i den.

3. även denna låt är en Polska e. Sparf far. En ålderdomlig låt som finns i många varianter. Sparf Erik, Sparf Anders bror, bekrftade för mig att Sparf far brukade spela den just så här.

4. En Polska efter Sparf far d.ä. som Sparf Anders mor trallade för upptecknaren Olov Andersson den 23 augusti 1922 i ett torrt dike. Han kom cyklande med fiolen p pakethållaren. Andersson fick i denna låt belgg för den ålderdomliga tonskalan. Dom kokte kaffe och bjöd på kaffebröd i diket. Det var Anders första möte med Olov Andersson.

5. Polska efter Sparf far.

6. Gånglt efter Hans Filen. Bröllop på den gamla tiden kunde vara flera dygn. Vid ett sådant 1927, hade Anders far och Hans Filen varit hemma för att fr att ta igen sig lite och dricka flott Ett beprövat sätt att komma igen när man druckit mer än vad som är behagligt. När de gick tillbaks spelade Filen denna låt. Sparf Anders gick då till skolan, medan hans kompis stannade kvar någon timme till. Straffet blev en utskllning av läraren. Det grämde Anders länge att inte han också stannat kvar. En utskällning kunde det ha varit väl värt!

7. Sommaren Sparf Anders skulle fylla fyra år var han med på en färd på Ljugarn till Sandvikens fäbodar. Blmmofar satt i aktern och spelade en låt i blåsvdret, strax innan det började regna, en av de tidigaste låtarna han minns. Vid det tillfllet hörde han för första gången en talmaskin.

8. Polska efter farbrodern.

9. Stjuls efter Sparf Olle. Ungefär som att banka huvudet i väggen för att det är så skönt när man slutar. Ena reprisen är vacker och ska föra tankarna till utsikten från Boda kyrka. Den andra reprisen är skönt när den är över.

10. Hållbergspolskan efter farbrodern.

11. Kör ned i dalen, en av de första låtar Anders spelade.

12. Dal Jerks gånglt av Perols Gudmund Olsson (1890-1981). Tång Gudmund (1839-) gjorde ett utkast till denna gånglt, men fick aldrig till den. Perols Gudmund tog vid och sedan dess är den en av Dalarnas mest spelade. Mer om denna låt finns att läsa här.

13. Dal Jerks skänklt efter Perols Gudmund. Perols Gudmund spelade den i stället som gnglt, men så här spelas den allmänt.

14. Dal Jerks solskensgånglt efter Perols Gudmund.

15. En låt som kan sägas tillhra en grupp på tre låtar i Gärdebystil. Gärdebyvalsen, här efter Ghans Ekil (1896-1919) och Hed Jon och Eskil Hanson, börjar med toner som ingår i Gärdeby gånglåt / Gärdebylten, och andra reprisen r liknar

16. Altsarby gånglt, här efter Jones Olle från Altsarbyn, far till Anders lekkamrater i Backa. Det typiska spelet i Gärdebyn och de andra byarna på Lerdalsberget, innehöll såvl dubbelgrepp som lägesspel.

S får vi prov på några låtar av Anders sjlv.
17. Först Boda kyrkas brudmarsch. Den gör sig med lång efterklang som i en kyrka.

18. Jobs Kerstis brudmarsch. När hon gifte sig gjorde Anders en låt som han, Knis Kalle, Pål Olle och Anton Löf spelade i Leksands kyrka. Knis Kalle gjorde om ett c till ett ciss. Anders tänkte att det kanske borde vara så, och i en orgelversion skrev han om den. Här spelar han den ursprunglig och sedan Knis Kalles variant, "mer i leksandsstuk", enligt Anders själv.

Ett minne från barndomen resulterade i
18. Trusten, dvs "trsten". En liten pojke grät en gång så hjärtskärande når han inte fick vara med de andra barnen. En lite större flicka kom fram och tröstade honom, och såg till att han fick vara med. Episoden etsade sig fast hos Anders, och när han flera år senare fick veta att just denna flicka kuggats i examen blev resultatet denna låt.

18. Slit och slång. En nygjord snoa av Anders.

19. Barndomsminnen, av Viktor st. Anders och de flesta spelmän fr ett på 30-talet hade mycket hälsingeltar på sin repertoar. En viktig sak med Rättviks spelmanslag, som Sparf Anders var med och startade, var att man gick tillbaks till att främst slå vakt om den lokala traditionen. Ett förhllningsstt som sedan spred sig runt om i landet.

20. Bingsj skänklt.

Från inspelningen av Återfödd
i Music on Lines studio / Rapid Music Produktion.
Producerat av Gunnar Fredelius. Ljudtekniker Magnus Ljungqvist
Utgiven på Tongång.

(Foto Gunnar F)

ÅTER BILDSIDOR