Hem Instrumentet Tips Lundgren med lådan Länkar Timeline

 

Psalmodikonsidan

Gunnar Fredelius

Termer och olika modeller av psalmodikon


Psalmodikon finns i olika utföranden
Vi har de med lång hals, de med resonanssträngar, utan resonanssträngar, en melodisträng eller två och någon gång till och med fler, resonanssträngar invändigt alterenativt på ovansidan. De kan vara rektangulära eller formade så de för tankarna åt cellohållet. Osv.

 

Psalmodika. Courtesy of Göran Carlström. Photo: Gunnar Fredelius  

Bruuns psalmodikon

Bruuns psalmodikon kan göra skillnad på tex ciss och dess, varvid en oktav indelas in i 21 tonsteg.
J W Bruun
Det saknade ljudhål. Däremot fanns en öppning där man kunde stoppa in stråken för förvaring!

Jag har inte lyckats hitta en enda bild på hur de såg ut

Jens Worm Bruun levde 1781 - 1836


"1824-05-01 Aarhus Stiftstidende Hr. J. W. Bruun, Lieutnant og Skolelærer, har udfundet et Instrument, kaldet Psalmodicon, hvis Hensigt er at yde en sikker Veiledning ved Underviisning i Tonestigen, Accorder, Charole, etc.. Det er simpelt, at enhver Snedker kan forfærdige det, og dog kan derpaa udføres Alt, hvad der kan synges, Alt hvad nogetsomhelst Instrument kan frembringe. Man kan lære at spille det i første Time, og i den anden spiller man fra Bladet. Det kan aldrig forstemmes, thi hvordan det end staar, er det dog altid stemt. Det har kun een Streng men derpaa haves alle høilige Toner lige indtil Fugle- og Musepib. Det vil, siger Proffessor Scholl i sin Anbefaling: som et ubekosteligt Børneinstrument vække Gehører og give en ypperlig Forøvelse til videre Fremskridt i Musiken, hvorfor han ønsker Psalmadicon almindelig bekjendt. (Det faaes tilkiøbs i København hos Musikhandler Lohse for 1 Rdr.-Sølv. Her i Aarhuus kan man faae det at se paa Adressekontoiret)."

Bruun hade ett par arbetsnamn på instrumentet innan han fastnade för psalmodikon. Panmelodicon och panchoralicon

Vor Gud han er så fast en borg

 

 

 

Dillners Psalmodikon

Dillner lanserade ett psalmodikon som ser ut ungefär som de på översta bilden här till vänster. En enkel låda, en sensträng. Det var vad som gällde i den ritning som trycktes upp och spreds.

Den speciella greppbrädan, den så kallade stegen, är den del som kräver precision när man bygger ett psalmodikon. Med på ritningen fanns också en stråke. En enkel stråke utan froschskruv. Liknande den som användes på äldre tiders nyckelharpor

Ganska snart satte folk resonanssträngar på sina instrument, och ibland ytterligare en melodisträng. Jag har hört uppgift om att det även funnits de med bordunsträng, men det har jag inte sett belägg för. Däremot kan man ju givetvis använda den ena melodisträngen som bordunsträng om så önskas. Med två melodisträngar kan man även spela dubbeltoningt.

Psalmodikonet till vänster här har 16 resonanssträngar och en melodisträngar. I och med att det är fler än tolv ges möjlighet att stärka upp några viktigare toner. Välstämda resonanssträngar ger förstås extra skjuts åt tonen, precis som tex på en nyckelharpa

 

Föreställningen att psalmer på psalmodikon (och annars förstås) enligt Dillner ska gå långsamt och med likadana tradiga taktdelar är inte korrekt.

Han skrev i anvisningarna till 1819 års psalmbok (den fastslogs 1819 men siffernotskriftsattes förstås senare) att när det är endast två toner i takten görs den första lite längre än den andra. Och, mer anmärkningsvärt, när de går i tretakt betonas ettan, som är en nedtakt, och förlängs något. Medan tvåan och trean är upptakter och görs något kortare!
Hans användning av ordet upptakt (och nedtakt) är inte de gängse. Det han kallar nedtakt brukar jag kalla nedstråk... Och påpeka att på gammelharpa är det ibland effektivt att ta nedstråket med ett uppstråk, vilket ju visar att den termen inte heller är bra... Men det han menar är förstås en tung, en betonad och lite längre etta, och två lättare, lite kortare tvåor och treor.
Då blir det inte bara jämt och tråkigt och knappt ens märkbart om låten går i två, tre eller fyrtakt, uutan det blir mer känsla...


Hur har missuppfattningen kommit till då. Nog på samma sätt som folk tror att garbergskärringen (en låt Dal jerk i mitten av 1800-talet lärde av en kvinna från Garberg - kärring var inte ett negativt ord!) . Karl Sporr antecknade att Perols Gudmund sa "Tång Gudmund spelade de långsamt utav h...". Jag frågade Gudmund varför det står så om en redigt snabb låt med en notbild som påminner om en myrstig. Svaret var att T G spelat den så långsamt för att Perols Gudmund, som liten pojke, skulle hinna uppfatta o ta efter. Men den mår sedan bättre av att spelas snabbt.

Här, vad gäller koralerna, hade vi folk i stugorna som aldrig spelat förr och som på psalmodikon skulle ta ut de nya melodierna de aldrig hört förr. Efter siffernotskrift. Klart det gick långsamt. Sedan hade vi Haeffner och Wallin , men även där är det omstritt vad de egentligen stod för...
Dillner förordade ett levande framförande. Han tillhörde väckelsefalangen inom kyrkan. Han var intresserad av folkmusik, tecknade upp folkliga koraler och även visor. Därtill anordnade han konserter som var långt före sin tid. Instrumentkombinationer som gjorde det värt namnet avantgarde. Psalmodikon edge :)

 

Bilden till vänster: Gisli Olsen med ett baspsalmodikon

När jag läser "dagens Dillnertext" får jag också bekräftat att hans ide inte var fyra olikstora psalmodikon, en för var stämma som Bruun infört i Danmark ocgh roverud tog över i Norge. Han sa däremot att en mer erfaren psalmodikonist kunde byta till en tjockare sträng och spela basstämman.
När man i Sverige tog efter systemet med olika utförande för de olika stämmorna vet jag inte. Upplysningar mottages tacksamt

 

 

Johan Dillner Johan Dillner

Det svenska psalmodikonets fader, i meningen att han modifierade det instrumentet liksom siffernotskriften och spred det i landet.
Inte bara för andligt bruk, utan även för undervisningen i skolorna

Psalmodikon av idag är ofta en korsbefruktning av Dillners och Roveruds instrument, så att se dem som två olika modeller är inte praktiskt. Så här syftar jag på själva missionen att sprida instrumentet
Lars Roverud Lars Roverud, det norska psalmodikonets fader. Instrumentet fanns redan i Norge men gjorde inget större väsen av sig förrän Roverud modifierade det, liksom siffernotskriften, reste runt i landet och undervisade. I rollen som bokförläggare var en extra hjälp för honom när det gällde att sprida siffernoterna

Roveruds salmodikon

Skissen visar ett typiskt norskt salmodikon, med greppbrädan närmare den som spelar, medan Dillners greppbrädor låg centrerat, stämskruv på lockets ovansida, metallband på greppbrädan, ett speciellt sorts stall mm

 

Kantokord

Kirsten Ostenfelds uppsats ger också svar på två andra frågor jag funderat över. I Rodney Sjöbergs bok, Psalmodikon och sifferskrift till heders igen, finns en bild på ett ”danskt kantokord” som ser ut som en blandning av Dillners och Roveruds instrument men med en kurvad, fiolliknade, greppbräda utan band. Tanken dök upp - inte kan väl DET vara Bruuns instrument?! Det skulle ju förklara en del men samtidigt gick det inte ihop riktigt. Ostenfeld berättar att skaparen av detta instrument hette Claudius Rosenhoff. Det var ett försök att förbättra Bruuns instrument. Det kan man väl säga lyckades på ett sätt. Men det kräver träning och musikalitet att spela rent på det.

Tangentpsalmodikon

Det fanns sedan tidigare klavikord när tangentpsalmodikonets skapare, J W Bruun, lade till en tangentmekanism till sin skapelse psalmodikon. Han uttryckte skepsis ang Dillners och Roveruds greppbrädor. Med tangenter kan man kanske se det som att det är ännu lättare för en nybörjare att komma igång, men samtidigt förlorade man en av psalmodikonets fördelar. Nml att det är lätt att bygga en enkel låda och sätta dit en sträng.

Tangentpsalmodikonet fick god spridning i Finland och Sverige, även om det inte på långa vägar fick det genomslag som det vanliga psalmodikonet fick

Beteckningen tangentpsalmodikon kan tyckas vara tveksam, då släktskapet är större med andra instrument än med psalmodikon. Men skälet är förstås samma som att det vanliga psalmodikonet heter som det gör, oavsett antal strängar och form. Instrumentets koppling till utlärandet av psalmer var avgörande

Instrumentet kallas ibland oegentligt för Melodiarium. Kanske uppkom missuppfattningen när man feltolkat denna boktitel: Psalmodikon eller melodiarium till nya svenska och finska psalmboken . Melodiarium betyder melodisamling, men som det är skrivet i titeln är det förstås lätt att tro att såväl psalmodikon som melodiarium är musikinstrument.

Instrumenten ovan är byggda av Gisli Olsen. Han har byggt ett antal såväl vanliga psalmodikon som tangentpsalmodikon. Han experimenterar för att förbättra instrumentet. Bland experimenten kan nämnas en greppbräda med flexibla band ungefär som på en viola da gamba.


Till höger
Siffernotskrift för tangentpsalmodikon

Ett system där
siffernoterna är noll till och med femton.
Halvton markeras med en stjärna
Självklart blir det lättare när en siffra alltid
anger en och samma ton.
Pedagogiskt mindre lyckat, men syftet
här är att ge möjlighet för den icke notkunnige
att ta ut nedtecknade melodier
   
   

Jag hoppas så småningom kunna visa en bild på Rodneys organikord.
Den ser på håll ut som ett litet tangentpsalmodikon




Här är Rodney själv så länge. Foto Gisli Olsen

 

 

Rodney Sjöberg har betytt mycket för att hålla psalmodikonspelet vid liv. Ett av hans projekt kallas organdikord, ett tangentpsalmodikon med träpipor från medeltiden. Det byggde han till Sveriges minsta bona fide kyrka. En kyrka han byggt egenhändigt
Rodney har genom åren hållit såväl bygg- som spelkurser och under en period var han ordförande i Nordiska Psalmodikonförbudet. 1987 gav han ut boken
Psalmodikon och siffernoter till heders igen. Den är inte upp to date, men ett måste för den intresserade. En stor del av den består av avtryck av gamla böcker. Däribland Sandins sånger i stämmor, siffernotsatta för fyra psalmodikonstämmor, utgiven 1844 och där förekommer även ett par folkvisor. Eller kanske snarare medeltida ballader. Ett av många belägg för att man även förr spelade annat än koraler på psalmodikonet.

 

Ett psalmodikon kan som sagt se ut på många olika sätt.

En rektangulär låda, en låda som är bredare i ena änden, fiol eller celloformad osv. Den kan ha en lång hals, den kan ha stämskruvar på olika sätt. Melodisträngarna är oftast e, annars två. Men fler förkommer någon enstaka gång. Resonanssträngar kan ligga ovan locket eller i lådan eller saknas

Till vänster visar
Nordiska Psalmodikonförbundets orförande Göran Carlström upp ett psalmodikon från mitten av 1800-talet

Kontakta Göran för medlemskap i förbundet, se länksida, liksom för köp av strängar eller nybörjarkurserna han håller på Sensus

Ovan. En byggare i sydsverige byggde ett antal psalmodikon som detta, med en kropp som ser lite celloinspirerad ut

Till vänster: Stämskruven på lockets ovansida, greppbrädan närmare den spelande samt försedd med metallband är tre saker som visar att instrumentet är byggt i Lars Roveruds anda

 

I Dillers släkt finns ett psalmodikon som är snarlikt detta så till vida att den har en hals som sitter på en rektangulär resonanskropp försedd med åtskilliga resonansssträngar


Till höger: Fiol- och nyckelharpspelmannen Nils Olle Söderbäck spelar här psalmodikon på Downetowne coffeeshop i Talent ,Oregon.
"Star spangled banner"-version , Jimi Hendrix. Maklins brudmarch och Maklins brudmarsch från Orsa.

Instrumentet är en kopia av ett psalmodikon byggt efter
ett psalmodikon byggt 1870 och som finns i Bishop Hill, Illinois
och var tillverkat av Peter Hedlund

Nedan några instrument med resonanssträngar. Jag passade på att plåta dem när psalmodikongruppen En Sträng hade kafferast
En sträng leds av Göran Carlström

Ovan: psalmodikon med resonanssträngar


Till höger: Tallarin med Virsikannel (dvs psalmodikon)

Genom ljudhålet ser vi ett undre stall. Ett stall för resonanssträngar

psalmonikum
   
En som gjort och gör stora insatser för psalmodikonspelandet i USA är
Floyd Foslien
Här tillsammans med Beatrice Hole


En del har siffror ritade på locket, en del tonernas namn eller både och. Andra använder
transponeringsstickor som man lägger intill greppbrädan.
Beroende på tonart vänder man stickan så att siffrorna motsvarar önskade toner.
Man kan alltså spela från samma siffernoter och bara vända transponeringsstickan
och därmed byta tonart
Den nedan till vänster är av papper, normalt är de av trä. Den har markeringar för spel
i de fyra olika stämmorna. Den till höger är min egen. Den är ett stöd eftersom mitt
instrument inte har vare sig siffror eller svarta markeringar för halvtoner
Jag vänder den i stället för att få markeringar som går mer i dur respektive moll
Det är inget jag rekommenderar utan jag visar det mer som lustifikation

Ovan Erik Gärdefors. Från GRIFT - Den stora tystnaden . Se den nedan

Ovan Holger Funke

Psalmodikonet ovan är bygt av Åke Kindeus i Karlskoga 1964 . Stallet för tankarna lite till Roveruds modell men detta är något annat. Ett för melodisträngen skjutbart stabilt stall.
På vardera sida löper två resonanssträngar. På vänstra bilden framgår det tydligt hur det är gjort så att de hamnar på olika höjd.
Fotograf Anders Norudde. Det är han som spelat senast på det och tejpbitarna vi ser är markeringar efter ett system som liknar det jag använder. Jag har en vändbar remsa av 150 gramspapper där jag på ena sidan markerat vissa toner och på andra vissa andra toner. Inte direkt hela eller halva tonsteg utan efter principen "vissa toner som är viktiga i vissa låtar". Och på andra sidan markeringar för "toner som är viktiga i andra låtar". Inte direkt du och moll utan mer på känn. Mitt psalmodikon saknar nml markeringar såsom siffror eller svarta och vita tonsteg. Anders Kindeus psalmodikon har markeringar, men de han tejpat dit är mer lämpade för spel utan siffernoter (eller andra noter)

Bilderna nedan har jag ocksp bett Anders Norudde om. Fotograf: Mats Ring
Anders: Den kommer från Bruksskolan i Degerfors där jag, far, farfar mfl släktingar har gått

Att lägga märke till på detta praktexemplar är
det välvda locket. Resonansträngarna går igenom sargen, inte över (vilket med tanke på sargens utformning och det rundade locket skulle göra att de kom olämpligt långt från locket

Det brukar bli trångt för stämskruvarna när man har så många resonanssträngar. Men det har man löst här, genom att hälften av dem har stämskruvarna i ena ändan och hälten i den andra.

 

Till höger Anders Norudde med det Kindeusbyggda psalmodikonet,
här elförstärkt och distat
i Fasaskogen på ett STF-arrangemang
på en kristihimmelsfärdsdag. Årtal okänt.
Fotograf: Buffalo, Paraplyhållare: Lilian Höjd

Nedan: Närbilder på Degerforspsalmodikonet
Fotograf: Mats Ring
Anders Norudde, psalmodikon. Foto Buffalo

Maria Samuelsson, en glad silvermedaljös vid spelmanstävlingen i Växjö 1913. Maria Samuelsson tog hem silvermedaljen vid spelmanstävlingen i Växjö 1913.
   
 

GRIFT - Den stora tystnaden

Din klara sol med Husgrin

Pål sina hönor
Gunnar Fredelius

Funk O Altsarbyn

Salmonika tillhörigt Funk O i Altsarbyn 1856
Psalmon, psalmonika, psalmodika, psalmonikum, psalmodikum, psalmharpa
Kärt instrument har många namn