|
Innehållet i denna ordlista är i huvudsak hämtat från "Nyckelharpan i nytt ljus" och "Nyckelharpan nu och då". Kompletterad för siten Nyckelharpans forum |
OrdlistaANA The American Nyckelharpa Association. Förening för nyckelharpister i USA. Se länkar Barnharpa. Oegentlig benämning på harpa avsedd för barn. En del trekvartsharpor är byggda med barn i åtanke. Basbjälke Basharpa. Ingemar Aronsson, verksam i Föreningen Nyckelharpans styrelse, beskrev en i ett tidigt nummer av Nyckelposten ett experiment där han försåg en treradig kromatisk nyckelharpa med strängar som stämdes en oktav lägre än normalstämningen. Som en alternativ benämning har nämnts oktavharpa, men det för snarare tankarna till Svenskharpans dubbla oktavstämda strängar. Nackdelen med termen basharpa kan anses vara att det associerar till kontrabasharpa, silverbasharpa etc. Det har dock blivit det vedertagna, efter att Johan Hedin har lanserat sin modell med denna stämning. Skillnaden mot Aronssons experiment är att Hedin och hans efterföljare har anpassat hela harpan till iden och man har en mensur på 440 mm. På CD:n Till Eric kan man avnjuta en basharpa, trakterad av upphovsmannen Hedin själv. Bassträng. Se bordunsträng Bordunspel. Spelmannen låter en eller flera lösa strängar ljuda under melodistämman Bordunharpa. Nyckelharpa där bordunsträng/ar omges av fria melodisträngar. Tex smålandsharpan. Bordunsträng. Kallas också bassträng. Termen avser spelsträng med oföränderlig tonhöjd. Den treradiga kromatiska nyckelharpans bas- eller bordunsträng används bara för enstaka doppningar. Bordunsträng behöver alltså inte vara en sträng som ständigt ljuder. Det behöver alltså inte vara fråga om en sträng som ständigt ljuder med. Harpan klassas därigenom lika oavsett spelmannens spelsätt, stråke etc. Brummen. Benämning på bassträng. Dalaharpa. Ibland hört som syftandes på fyrradiga fiolstämda harpor. Erik Olsson bodde i Säter när han lanserade sin harptyp. Doppa. Spelmannens uttryck för att kort doppa ned stråken över bassträng i markeringssyfte, till skillnad mot att stråken ligger an mot bassträng/ar vid bordunspel Dubbelbasharpa. Åld. I de fall vi kunnat avgöra vad man syftat på, har det gällt tvåradiga harpor. (DVS kontrabasmixturharpa, kontrabasharpa med dubbellek och silverbasharpa). Termen har sats i motsats till enkelbasharpa. (DVS enkelharpa och möjligen mixturharpa.) En tanke kunde annars ha varit att man avsett harpor med två bassträngar (tex kontrabasharpa med två bassträngar) Dubbellek. Anger att leken dels har nycklar med kontrabaslöv, dels har minst två rader löv med självständiga nycklar som verkar på de två första melodisträngarna. Ett alternativ till termen kontrabasharpa med dubbellek kunde vara tvåradig kontrabasharpa. "Treradig kontrabasharpa (med dubbellek) etc kan möjligen ses som en tautologi, men det bygger vidare på en gällande praxis. Vi har satt dubbellek inom parentes eftersom treradig kontrabasharpa etc. räcker för att precisera vilken instrumenttyp som avses. Ett sämre alternativ vore t. ex. kontrabasharpa med trippellek. Dubbelharpa. Äldre benämning på en nyckelharptyp. Som alltid med de äldre beteckningarna kan syftningen variera. En teori har varit att termen syftar på kontrabasharpan med sina två melodisträngar till skillnad mot enkelharpan, som har en. Det skulle teoretiskt också kunna vara mixturharpan med sina dubblerade löv, En tredje möjlighet - i något fall belagd - är att dubbelharpa skulle kunna vara synonymt med dubbelbasharpa, se denna. Dubbla strängar. Vid Svenskharpans stall ligger de oktavstämda melodisträngarna parvis på samma sätt som de fyra grövsta strängparen på en tolvsträngad gitarr. Vid sadeln ligger de parvis under varandra så att löven kan komma åt dem samtidigt. Vid stallet har de genom infästningen parvis vridit sig så att stråken kan stryka dem jämnt. Det vore missvisande att klassa Svenskharpan som åttasträngad, i stället talar vi om fyra dubbla melodisträngar i paritet med tex bousokins stränguppsättning Enkelbasharpa - enkelharpa, mixturharpa, kontrabasharpa samt kontrabasharpa. Dvs äldre benämning på harpor med en rad nycklar. Alternativ tolkning gammelharpa med en bassträng. Se vidare under dubbelbasharpa. Enkelharpa. Nyckelharpa med en lövförsedd sträng samt en eller flera bordunsträngar, med eller utan resonanssträngar - men utan mixtur. Ling skriveri sin doktorsavhandling 1967: "en viss reservation gäller dock för termen enkelharpa och dess sammanlänkning med en viss instrumenttyp". Han påpekar vidare att skulle termen "i framtiden påträffas, utan att instrumenttypen samtidigt karakteriseras, får den emellertid inte utan vidare ges den innebörd som delvis av praktiska skäl varit lämpligt i denna undersökning". Fiolharpa. Är ingen vedertagen term för viss harptyp utan har snarare använts som ett öknamn på kvintstämda, och kanske företrädesvis, fyrradiga nyckelharpor. Gullbergson använder dock termen i ett handskrivet dokument och syftar då på en kontrabasharpa med löv högt upp på andra spelsträngen och en annan stämning än dem som förekommer idag. Folklore Centrums Informationsblad & Tidning innehåller information om stämmor, turneplan mm.. Ring Izzy Young för information 08-643 46 27. Ett år = 8 nummer = 120skr. Fria löv. Löv med egen nyckel - ej kopplade FÖRENINGEN NYCKELHARPAN 1. Förening med spelträffar på Söder i Stockholm. Ger ut tidningen Nyckelharpan - ett måste för alla som är intresserade av nyckelharpor. Se URL under länkar. FÖRENINGEN NYCKELHARPAN 2. Förening i Katrineholm. Se URL under länkar. FÅGELHOLK Har hörts nedsättande om: 1. misslyckad harpa. 2. Harpa med oxögon GAMMELHARPA. Aningen oklar term som generellt avser harptyper med oxögon, även om de flesta nog skulle räkna en silverbasharpa med f-hål som gammelharpa. Treradiga kromatiska Hasse Gilleinspirerade harpor med oxögon hör man ibland benämnas kromatisk gammelharpa. Mora- Esse- och andra medeltida harpor benämns nog snarare "medeltida" harpor eller "verkliga" gammelharpor. I klassindelningen som används i VM tar man fasta på musikintrumentsystematikens indelning som baseras uteslutande på lekens konstruktion, utan hänsyn till korpusform och ljudhål. HARPA. I dagligt tal refererar spelmännen till sitt instrument som "harpa". Fordom kunde alla typer av stränginstrument kallas harpa. Så även andra instrument som munharpa. KLUFF. Termen infördes av Gullbergsson och det som avses är tex löv fästade på en vipparm. KNAVER samma ord som knavel/knävel) Se
Nyckel. Ursprungligen liten träpinne. KNAVERHARPA. Är en gammal beteckning för något musikinstrument. Det är tveksamt om det alltid i äldre tider varit nyckelharpa som åsyftats. I början och mitten av vårt eget århundrade har dock denna benämning varit känd runt om i landet och avsett nyckelharpan. KNÄVEL. Se besläktade knaver. KONTRABAS. Termen kontrabas anger här att minst två löv är fästade vid en och samma nyckel samt att det finns minst en spelsträng mellan de strängar dessa löv avkortar. Kontrabassträngen stäms vanligen d1, med undantag för tre- och fyrradig kontrabasharpa (med dubbellek) där stämningen är a. KOPPLINGAR. Med kopplade löv avser vi två eller flera löv placerade på samma nyckel. Kopplade nycklar har funktionen att när den övre nyckeln trycks in följer den undre med. Den undre nyckeln kan däremot tryckas in utan att det övre lövet påverkas. Detta uppnås vanligen genom att man gör den övre nyckelns urtag för den underliggande nyckelns löv så litet att nyckeln drar med sig lövet. Även andra konstruktioner förekommer. En kopplad sträng har sina samtliga löv kopplade till en melodisträng. KROMATISK. Definitionsmässigt betyder en kromatisk skala 12 halvtonsteg per oktav. 1 nyckelharptraditionen har termen kommit att beteckna försök att utöka instrumentets möjligheter till spel i olika tonarter genom att förse varje löv med en egen nyckel. Det medför att en 5. k. kromatisk nyckelharpa inte behöver ha mer utbyggd kromatik än t. ex. en kontrabasharpa. KVARTSTONER. Finns med egna nycklar mellan halvtonsnycklarna både på historiska instrument och på en del nybyggen. De ger upphov till specifika varieteter. LEK Är beteckning för hela tangentmekanismen. Leklåda LJUMSTRÄNG. Se resonanssträng. LÖV. Stift på tangenten som kommer i kontakt med strängen och därvid avgör tonhöjden. Löven är oftast av trä. Undantag är mixtursträngens löv som ofta är av metall. ' MELODISTRÄNG. Lövförsedd sträng, dock ej mixtursträng. MIXTUR. En sträng som är helt eller delvis parallellkopplad med en intilliggande sträng och som inte har något löv med självständig nyckel. Mixtursträngens placering för med sig att man inte kan spela på första melodisträngen samtidigt med en bordunsträng utan att mixtursträngen också ljuder. MODELL. Det talas ibland om modell och typ. Det är inte termer som anger indelningsnivå. I dagligt tal kallar man t. ex. en nyckelharpa, där leken räknas till varieteten Sahlströmlek och där korpus liknar den korpusform som Eric Sahlström använde, för Sahlströmmodell, Sahlströmtyp eller helt enkelt Sahlströmharpa. I Ahlbäck/Fredelius typologi undviks medvetet termerna modell och typ för att inte skapa begreppsförvirring. NUMRERINGEN. Spelsträngarnas numrering börjar med första spelsträng närmast nyckelhuvudena. När spelmän anger strängarnas namn efter namnet på lös sträng är det praxis att nämna dem i omvänd ordning: G, D, A, E - G, C, A etc. NYCKEL (ELLER KNAVER). Är nyckelharptraditionens benämningar på nyckelharpans tangent exklusive lövet (se detta ord). NYCKELHARPA. För definition se typologin NYCKELHARPAN. Föreningen Nyckelharpans medlemstidning. Innehåll: spel- och byggtips, presentation av spelmän och överhuvud taget allt som kan intressera nyckelharpister. Redaktören heter Sture Möllerman och tidningen kommer fyra gånger per år. Övriga medhjälpare är Marianne Möllerman och Anne-Marie Tärnström. Prenumeration 100:-) För mera information - se länkar - Ami Tärnströms hemsida. Nyckelposten. Ursprungliga namnet på Föreningen
Nyckelharpans medlemstidning. Startades 1987 av Jan Fahleman
och Gunnar Fredelius i ett skede då man ville bredda föreningen från att
ha varit en stockholmsförening till att bli en rikstäckande intresseorganisation.
Föreningen växte snabbt och hade som mest 650 medlemmar. Sedermera övertogs
redaktörsskapet av Sven Nordin. OBLIGATHARPA. Nyckelharpa där samtliga spelsträngar har kopplade löv. Inga fria löv annat än på första melodisträngen. OMBYGGDA HARPOR. När en harpa klassificeras anger vi först vad instrumentet nu är, och därefter förekommande fall vad det är ombyggt från att ha varit. OMVÄND LEK. Innebär att första spelsträngens löv är placerad på understa nyckelraden. I annat fall sitter första spelsträngens löv på översta nyckelraden. Ej att förväxla med spegelvänd lek (se detta ord). OXÖGON. Ljudhål med rund eller oval form, oftast placerade på underbygeln på ömse sidor stränghållaren. På harpor av yngre datum har man istället F-hål på ömse sidor stallet efter violinfamiljens mönster. POSITION. Halvtonspositioner. Att tala om position istället för att numrera nycklarna kan i vissa fall vara ett sätt att undvika missförstånd. Om t. ex. sjätte nyckeln saknas är det bättre att kalla den sjunde för »nyckeln i sjunde positionen» än att kalla den för »sjätte nyckeln», eftersom denju sitter på sjunde nyckelus plats. RADER. Lövrader och nyckelrader. När vi här talar om en- och tvåradiga harpor osv., avser vi antalet rader löv. 1 det fall en nyckel har fler löv än ett räknas bara det ena. RESONANSSTRÄNGAR (ELLER LJUMSTRÄNGAR). Kallas de strängar som ej kommer i kontakt med stråken utan bringas i svängning och »ljummar med» när motsvarande ton ljuder från en spelsträng. Antalet varierar från sex och uppåt på äldre harpor. 1900-talsmodeller har nästan undantagslöst tolv. Fyrradig Norrbottenharpa har dock ofta sexton resonanssträngar. STOCKHOLMS-. Förleden Stockholms- i tex Stockholmsharpa, Stockholmstvåa, Stockholmsspel används inte alltid i förklenande syfte... SPEGELVÄND LEK. s. k. vänsterharpa. Nyckelharpa för vänsterhänta. SPELSTRÄNG. Kallas sträng som kommer i kontakt med stråken vid spel, dvs. såväl bordun-, mixtur- som melodisträngar. STÄMNING. Används inte som indelningsgrund hos oss, eftersom man dels måste kunna klassa en harpa utan strängar, dels kan man inte byta beteckning var gång man stämmer/strängar om den. STÄMVATTEN. Kan ge bättre klarare ljud om det appliceras på strängarna men oklart spel om det inmundigas. TANGENTHUVUD. Nyckelns anslagsände. VÄNSTERHARPA. Se spegelvänd lek.
Tillbaka
till: |